Lisette

Igår vaknade jag sent (halv elva) av att maja stökade runt i lägenheten. Det vankades storstädning (fast det inte var söndag) för det började se rent ut sagt skitäckligt ut eftersom ingen haft tid att städa på en hel vecka. Dammråttorna hade bildat en arme i varje hörn redo att överta lägenheten vilken sekund som helst. Så motvilligt kravlade jag upp från min otroligt sköna säng med sådär perfekt prassligt täcke och masade mig ut i köket. Medan jag kokade kaffe till frukost passade jag på att putsa och feja bänkar och kakel. Efter frukosten så kavalde vi upp ärmarna både jag och Maja. HÄR SKULLE DET STÄDAS! Inte ens kylskåpet stod säkert. För vid en första anblick såg det faktiskt helt okej ut, men då jag tittade närmare insåg jag att om hälsovårdsnämnen gjort en inspektion hade vi fått underkänt. Där fanns bortglömda burkar med ludet innehåll (till vårt försvar måste jag få tillägga att det är ett litet skåp med mycket mat, därför är det lätt att liksom "tappa bort" något där inne..) samt kladdiga smörknivar som trillat bakom hyllor och mycket mer. Med en tandborste gnuggade jag alla små skrymslen och bakom alla gumilister. Resultatet? Det ser du här:

Ett skinande rent kylskåp. Lika rent som resten av lägenheten. Jag började också fundera på när man egentigen "småstädar" hela livet känns som en enda storstädning. Alltid är det något som ska dammas, putsas, rensas, skrubbas, skuras och sorteras...