Efter tre timmar på hovs julbord kan man inte annat än beskriva känslan som paltkoma! Jag vill aldrig mer äta igen!

Idag tog jag också min första parasitdusch. Jag kände mig inte alls så vidare värst ren. Känslan av att miljontals små parasiter regnar ner över mig fick mig att vilja kräkas. Jag har nog aldrig duschat så snabbt.

Igår var vi bjudna på glöggkväll hos kollektivet på sveagatan. Så jag och Maja köpte med oss en liten blomma och en låda polkagrisstänger och for dit. En trevlig kväll där det kunde konstateras att kvinnor generellt sett tycker att det inte spelar så stor roll ifall män har mustasch eller ej.

Det märks tydligt att det är dags för julledigt. Hjärnan är redan på semester och förylningarna hänger som en dimma i luften. Det snorar och snörvlas i kapp lite här och där, som alltid när det vankas ledighet.

Dagens fundering: Vem är det egentligen som är skyldig att lägga varupinnen på rullbandet i mataffären? Är det jag som precis plockat upp mina varor eller är det personen bakom mig? Jag tycker att vi borde klubba igenom en lag om detta så att det blir någon ordning. Just nu är förvirringen total..

Äntligen har någon kommit på det briljanta idén att lägga upp alla tio avsnitt av Simpor och grodfötter! Jag tyckert fortfarande (som jag gjorde när jag var liten) att de är lite läskiga... Men jag ska med skräckblandad förtjusning se allt!

Äntligen är det helg! Nu blir det sovmorgon och slappa i två hela dagar.. eller så INTE! I morgon bär det av till Ö-vik med Johanna, Camilla och Emil. Teckenspråksgudstjänt och tomtegröt. På söndag ska vi sätta upp ett julspel i dövkyrkan här i umeå. (Idag läste vi bibeln på etiken, så mycket kyrkligt helt plötsligt...)så sova blir det nog inte. Till råga på allt känns det som att jag har plugg upp till öronen. Psykologiredovinsing, muntligt referat, skriftligt referat och en översättning som ska in nästa vecka.

Jag har som ingen motivation till att sätta igång med något. Kanske stämmer det, det som svenskläraren sa igår "Lisette, du är smart men ibland tror jag att du är lite lat...". Det kanske lägger något i det, jag har inte ens orkat laga vettig middag på hela veckan!

Efter två och ett halvt års busspendlande har jag nog studerat och observerat de oskrivna regler som bör(?)efterlevas för allas trevnad under resan. Så läs och lär alla ovana bussresenärer.

1.I väntan på bussen. En vanlig svensk busshållplats rymmer ungefär fyra-fem personer. På avstånd kan de se större ut men icke! För att inte komma för nära varandras privata sfär bör följande regler respekteras. På den lilla bänk som finns i kuren finns det plats för TVÅ personer. En på vardera sida. SÄTT DIG ALDRIG I MITTEN! Då bänken är upptagen ställ dig vid en stolpe i ett av hörnen. Är stolparna upptagna får du stå mellan stolparna i mitten av kuren eller snällt ta en plats utanför busskuren.(vid kraftigt regn eller ihärdigt snöfall kan undantag ske).

2.När du kliver in i bussen. Leta efter två tomma platser en till dig, en till din väska/påse. SÄTT DIG ALDRIG BREDVID NÅGON OM DET FINNS EN LEDIG PLATS! När andra passagerare kliver ombord och det inte finns ett tomt sätpar undvik ögonkontakt. Om din blick möter en säteslös passagerarares sökarradar har du garanterat en "reskompis".

3.Du får trots desperata försök en medressenär. Sitt då så långt mot fönstret som det går. Korsade ben sprar utrymme. Musik i öronen minskar risken för oönskade konversationer. (Om det är du som är resenären på det yttre sätet bör du ha halva låret utanför. Det kan vara knixigt i svängar men du inkräktar inte på något personligt territorium).

4.Dags för avstigning. Om du sitter på yttersätet är det inga problem. Sitter du dock vid fönsterplatsen har du nu en lång ritual som bör följas noga. Prata absolut inte. Fraser som "ursäkta jag ska av nästa" eller "nästa är min hållplats" är icke önskvärt. Svenskar pratar inte med varandra i onödan. Om ingen hunnit plinga ska du så tydlgigt som möjligt sträcka dig över din medpassagerare och trycka på knappen i gången även om du har en vid huvudet. Hinner du inte plinga först ska du göra följande procedur:
-Börja med att ta på dig eventuella vantar/mössa eller annat.
-Lyft upp/rätta till handtagen på sin väska/påse.
-Ta en kort liten ansats och sätt dig ytterst på säteskanten.
Vid det här laget bör personen intill fattat galoppen. Om inte kan det bli nödvändigt med ett "ursäkta". Men säg då för guds skull bara "ursäkta" och ingenting annat som kan bli jobbigt och inkräktande. Stig sedan bara lungt av bussen och gå hem.

Jag läste, läste och läste och DÄR! Där tog den 741 sidor tjocka boken "Fåglen som vrider upp världen" (liksom helgen) slut... Nu återstår bara att knåpa ihop någon typ av reflektion till imorgon. Ska försöka innan det blir Harry Potter på bio ikväll...