Trött, tröttare, Lisette. Det är nog helgens festade som sugit musten ur mig. Jag är för gammal och orutinerad numera. Två helger i rad är lite för mycket! huvva. Men roligt var det, så det är värt all trötthet och alla trehundrafemtielva jäspningar som jag hittills åstakommit idag.



Erica, Anna, Camilla, Johanna och Robert
Lördagen började med hembakad pizza hos kvällens värdinna Camilla. Sedan fortsatte det med party och den obligatoriska tolklänganleken "kropp-mot-kropp-med-en-papperslapp-emellan-i-konsitiga-positioner".




KLASSFOTO

För det är väl såhär man gör när man har en blogg. Då man har köpt en ny kjol och färgat håret?
Mormor, såhär ser kjolen ut. :)

Ikväll korkar vi upp igen. Nu hos Camilla. Middag och länganfest. I garderoben är det fullt, men jag jag ändå ingenting att ha på mig..

Målar naglarna svarta. Har nog inte haft det sedan högstadiet, då var det ju nio svarta och en röd som gällde. Haha, hur jag nu hade kommit på det?! Kände att nu när jag har fått långa naglar för första gången i mitt liv (ja, jag har slutat bita, tro det eller ej!) så ska jag nog måla dem svarta igen. Jag har köpt toning till håret också, mörkare än jag brukar ha. På högstadiet ville jag färga det svart, vill minnas att mamma inte alls diggade den idén. En piercing ville jag ha också, jag tror knappt att jag vågade fråga mamma. Om håret var förbjudet så tror jag inte att en piercing varit så populärt heller! Hoppas dock att håret blir lite mer brunt än svart idag.

En liten video vi såg på psykologin idag. Kan du se hur många gånger det vita laget passar bollen mellan sig?

Kanske är det åldern (21 är ju inte att leka med) kanske är det sömnbrist. Men kroppen känns som spaghetti, huvudet som deg och ögonlocken som om det vore betong. Efter en lektion poly tittade jag i kors. Efter att ha auskulterat dövblindtolkning en och en halv timme så var det bara för mycket. Lunchen segade jag mig igenom, makaronerna var inte goda, jag frös och kände mig allmänt hängig. Försökte pigga upp mig själv med några kolor inför nästa pass, men nej. Jag for hem. För trött för att knappt få upp nycklarna ur väskan nästan... Vilade ett tag men inte för länge. Då kan man ju inte sova sen ju. Hade det inte varit för att vi har tvättid så hade jag nog redan lagt mig för kvällen nu..

Igår korkades det upp och festades hos Bea och Viktoria i deras nya lägenhet. Skoj! Skönt också med en hemmafest. Der händer inte allt för ofta. Taggar redan för Camillas länganfest nästa vecka :). Vaknade vid halv elva idag. Det var ett sms från Sofie som plingade till och jag tvingades ur min skönhetssömn. Hon tyckte jag skulle titta förbi så så fick det bli! Det var ändå dags att kliva upp för att få en liten del av dagsljus.

Så med en låda semlor for jag dit för en dag med fika, middag och såntdär skönt häng. Sofie gör alltid så himla gott kaffe också så det var perfekt för trötta lilla mig. Och för den som undrar (mamma har redan ringt och frågat) nej, jag är inte bakis!

Klockan vrålade ut lejonkungen 05.45 imorse (ni vet det där "haaaahbaaaasuenjaaa babariitsiiaa enajjaaa!", min swahili är inte 100% men något i den stilen låter det iaf). För trött för att ens tänka orkade jag på något sätt trycka på snooze och tillät mig själv sova tio minuter till. Sen var jag bara tvungen att kliva upp för jag kunde ju inte missa dagens psykologi (som egentligen skulle vara förra veckan men till min besvikelse hade bytts mot drama. Så denna vecka var jag råpepp på psykologi.) så jag klev upp, duschade, stressade i mig en frukost i farten mellan sminkborstar och ett misslyckat försök att göra något åt håret som spretade åt alla håll likt en stor enbuske. Ut i minusgraderna (från helvetet höll jag på att skriva men så insåg jag att där är det nog inte så kallt). Kylan bet mig i kinderna, glasögonen immade envist igen och snoret frös i näsan (kanske to much information men jag vill bara att ni ska veta hur jobbigt det verkligen var). Buss till stan, vänta på buss till skolan, hoppa av bussen och GÅ i det kalla vädret upp för mördarbacken. Äntligen in i värmen (som egentligen är näst intill obefintlig även inomhus)! Och så en väntan på en lärare som inte kom. Fem minuter. Tio minuter. Femton minuter. Jakten på någon som vet något om vad detta lärarbortfall beror på. Och så efter en timmes väntan. Det kommer ingen lärare för information och lektionsbyten har trillat bort någonstans och ja, det blev bara en fyra timmar lång väntan på att få åka hem, värd och lärorik skoldag? NOPE!

Dagen kan väl i det närmaste beskrivas med ordet OFOKUS. Svenskan imorse; orkade knappt hålla ögonen öppna. Teckenspråket; jaa, jag vet inte vad som hände. Inte var det fokus i alla fall. Det enda som varit på topp är väl ordvitsarna. Jag och Anna har ett litet vits-battle som pågått en vecka nu. Mitt skämtlager börjar ta slut.

Ikväll blir det body pump på IKSU. Känner mig trött och seg. Lyssnar på Verkligheten i P3 "I baksätet på begravningsbilen". Kanske inte det mest peppande att lyssna på en dag som denna.

På yogan sa instruktören: "Slappna av i fötterna, slappna av i hela kroppen, känn din hårbotten och formen av dina handflator.."
Jag vet inte hur man slappnar av i hårbotten. Jag vet inte heller hur man spänner diafragman och samtidigt drar upp bäckenmusklerna som i en kanal hela vägen upp i ryggraden. ÄR JAG ONORMAL?!
(det är inte tjejen i filmen som skrivit brevet)

Den här veckan har jag börjat på IKSU. Det känns i kroppen. I förrgår var jag, Anna och Camilla på StepMuskel. Igår var det lindrig träningsvärk till en början, sen allt eftersom dagen gick trappades den upp. Idag var det olidligt att göra vissa rörelser. Som den sista biten ner till stolen till exempel. Det liksom sa stopp. MEN! Jag och Camilla bokade in oss på ett pass BodyPump idag. (klapp på axeln). I morgon blir det yoga. Jag hoppas att kroppen inte är så stel att jag fastnar i en solhälsning eller något...!

Jag brukar inte vara så kräsmagad. Men det här tog fan priset!
(LÄNK)

Efter en heldag på en läktare lyssnandes till landstingsfullmäktige mötet känns det som att mitt huvud har nått en gräns. Det går inte in ett till ord om drastiska åtgärder, motioner, interpellationer och hur många ambulanser den egentligen behövs i Västerbotten. Jag har förkovrat mig i diverse svåra och icke tolkningsbara ord och fraser. Jag är mätt helt enkelt! Mitt huvud snurrar. Och jag känner mig alldeles för mosig och trött för ett pass på IKSU ikväll. Men jag ska iväg. Jag tror jag kommer sova som en stock inatt!

Lillasyster
Idag säger vi grattis till lillasyster som fyller 19. Helt sjukt vad tiden går! Det betyder att jag fyller 21 om exakt två veckor. Jag tyckte att jag fyllde 18 nyss. Jag känner mig redan gammal (fast jag får höra var och varannan dag att jag minsann är så himla liten. Dels från min klass och dels från Robert som skryter med att vara hela 19 dagar äldre än mig..!) Jag känner mig grå, skrupplig och senig. Jag letar rynkor i pannan och ojar mig över ytliga blodkärl som med all säkerhet kommer resultera i stora åderbråck. Men jag ska kanske inte klaga. Jag säger som Anna; "Jag åldras i alla fall med stil.." (eller hur var det du sa?)

Med min nya bebis MacBook är jag åter på banan! Köpångesten hänger dock över mig, som vanligt när jag köpt något. Jag får som alltid lite lätt panik och ont i magen när jag drar kortet och betalar. Det spelar ingen roll om det är en tröja eller en dator jag köper det är alltid lika jobbigt att dra kortet och veta att pengarna bara flyger iväg. Jag tror minsann att det blir havregrynsgröt till middag idag, imorgon och resten av månaden..

Huvva..