Lisette

Kanske är det åldern (21 är ju inte att leka med) kanske är det sömnbrist. Men kroppen känns som spaghetti, huvudet som deg och ögonlocken som om det vore betong. Efter en lektion poly tittade jag i kors. Efter att ha auskulterat dövblindtolkning en och en halv timme så var det bara för mycket. Lunchen segade jag mig igenom, makaronerna var inte goda, jag frös och kände mig allmänt hängig. Försökte pigga upp mig själv med några kolor inför nästa pass, men nej. Jag for hem. För trött för att knappt få upp nycklarna ur väskan nästan... Vilade ett tag men inte för länge. Då kan man ju inte sova sen ju. Hade det inte varit för att vi har tvättid så hade jag nog redan lagt mig för kvällen nu..