Strömbäcks kyrka
Veckan som kommer står det kyrktolkning på schemat.Dop, bröllop, begravning (fast begravningen är veckan efter). Så idag har jag översatt kyrktexter och sorterat mina papper med psalmer och bibeltexter prydligt i en pärm. Snyggt ska det vara. Ordning och reda löning på fredag. Jag skulle vilja ha ett eget kontor där jag kan åka kors och tvärs i en bekväm stol på hjul samtidigt som jag häftar, hålar och sorterar papper i pärmar och mappar med flikar och färgkoder. Svarta ryggar ska pärmarna ha.
Det är snyggast.

...och konsten att försöka slappna av mitt i allt. Tänder några ljus och andas in.
så mycket att göra! kyrktolkning! tänka på framtiden! läsa boken! träna! laga mat!
försöker att inte tänka på någonting...

andas in, andas ut...

När Johanna fyllde 25 fick hon en middag och biobesök av Camilla, Linda och mig. Hon fick välja film, vi kirrade maten. Så igår blev det hemgjord pizza hos mig och sedan tutade vi ner på bion alla fyra (hela klassen med andra ord). Det blev lejonkungen i 3D. Ja.., vi betalade för att se en film vi redan sett... men det var mysigt och skönt att man kunde se en hel biofilm och klockan var bara 19.00 när man kom ut ur salongens mörker. Jag hade föreställt mig att det skulle vara vi och massa barn. Men det var knappt några barn där alls. Jag tror att de flesta som att där i salongen gjorde samma som vi, betalade för en film de redan sett hundra gånger.

Helgen är sådär skönt oplanerad. Blir en sväng ner på strömpilen bara, och nu snart ska jag kila iväg för ett morgonpass på IKSU. Ska testa att träna på morgonen istället för på kvällen, då är det ju liksom gjort och hela dagen är kvar sen..

Igår var Robert trött och somnade innan klockan slagit åtta. Jag försökte själv att somna för att inte vara trött första dagen efter ledigheten. MEN, det gick inte. Jag tittade i taket, lyssnade på bilarna som for förbi utanför, räknade får & andetag, läste senaste ELLE uk, läste bloggar och lyssnade på min kurrande mage. Men så efter ett tag gav jag upp, virade in mig i en filt och tassade ut i köket. Det enda som fanns var knäckebröd, så det fick det bli. Jag slog på tv:n en stund för att inte vara rädd. Jag gillar verkligen inte tystnaden när det är mörkt ute. Varje plötslig vindpust eller varje litet knak i en trapp/dörr/golvbräda/ledning eller dylikt får mig att hoppa högt. Det fanns inte så mycket att se, så jag stannade på svt2. Och där blev jag fast, de sände den kanske roligaste dokumentär jag sett på länge! Den handlade om ett par i 80-plus-åldern som gemensamt(?) kommer "överens" om att tapetsera om i den lilla stugan. För i ett lyckligt äktenskap kan man ju tapetsera tillsammans.

Klicka här för att se den

Jag gillar snö, det gör jag verkligen. Att höra den knastra under skorna, att lyssna på tystnaden när den faller ,det kan även kännas skönt när man får den innanför vantarna eller skorna bara man vet att "snart kommer jag in i värmen och då ska jag dricka varm choklad". Men idag, är det en sådan dag så jag bara suttit inne i mjukisbyxor under en fleecefilt och ändå varit kall och huttrat. Då kan man inte undgå att längta till en ljummen sommarkväll då man kan gå ute på en äng i tunna kläder och känna gräset mot händer och fötter...

Men det är långt dit..

Gott nytt år!

Det nya året välkommnades och det gamla vinkades av med en lugn kväll. På menyn var det klassikerna toast skagen och plankstek till för och efterrätt med en avslutande vanilj/citron-panacotta till efterrätt. Vid tolvslaget skålade vi med varm oboy och bubbel ur kåsa. Bubblet föll varken mig eller Stina i smaken så det vaskade vi norrländskt vis. Från kåsa ut i snön. Jag har inga nyårslöften för dem kan man aldrig hålla eller så har man helt glömt bort dem innan mars ens har börjat så det struntar jag helt enkelt i!