Det började med att det inte fanns något annat än en tre dagar gammal youghurt till frukost när jag vaknade. Sedan hade vi lektion i taltolkning men min inspelningsapparat funkade inte, där var sladdar i högar och knutar och vilken kontakt som skulle kopplas var och vilken kontakt som hörde till vilka headset hada jag ingen aning om. När jag sedan trodde jag hade kopplat rätt, då mörklades hela skolan. Strömavbrott. På eftermiddagen gjorde jag vad som kändes som den värsta tolkningen i världshistorien. Efter det blev det tårta hos Camilla (efter lite om och men hittade vi tillslut en parkering. Man kan undra varför det inte finns fler P-platser för besökare på Liljansberget?). Efter en god tårtfika (som jag överlevde utan missöden) promenarade jag i regnet. Regnet med stort R. Hela vägem till Ålidhem i en tygjacka och ett paraply som städndigt vek sig ut-och-in. Jag fick hålla det framför mig, men då såg jag inte vart jag satte fötterna. Plötsligt bubblade det till i skorna och de fylldes med vatten. Med tunga steg fick jag snällt traska vidare med vattnet sipprandes mellan tårna. Väl hemkommen svor jag över att jag skulle vara tvungen att gå ut igen för att åka till Robert. Svängde in på ICA för att köpa Aftonbladet så att jag skulle ha tidningspapper att stoppa i skorna så att de snabbare skulle torka. Men när jag proppat skorna full med Sportbladet så var Roberts element inte varma...
Förhoppningsvis har skorna torkat imogon. Och förhoppningsvis har regnet avtagit en aning. Och förhoppningsvis kan jag tolka normalt. Och förhoppningsvis gå allt som jag vill. För imorgon har vi vårt allra första Case.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar